Ge mig kaffe så blir allt bra igen

Jag ger upp. (ang. dygnsrytmen) Varför inte sova till 12? I alla fall är det uppenbarligen så jag tänker när jag vaknar till varje morgon vid 7-tiden. Och jag ångrar det alltid lika mycket. Nåja.

Idag är det ARBETE som gäller. No more skjuta upp allting, för nu finns det inte tid för det. Jag ska jobba med uppsatsen, och när jag behöver rast ska jag plocka och packa. När jag blir trött ska jag dricka kaffe och när jag vill dö ska jag sova.

Och jag kommer säkert ta några bloggpauser också.

Men först ska jag titta på detta klipp, som så många gånger förr, bara för att det passar så himla bra.