Efter fyra veckor.

I fyra veckor har jag nu undervisat elever på riktigt. Utmaning efter utmaning och jag har lärt mig sinnessjukt mycket. Jag har dock inte hunnit reflektera över hur mycket jag har lärt mig, men jag är säker på att jag har lärt mig mycket. Och jag älskar att vara lärare (oftast). Vilket otroligt givande yrke. Bara säger det.

Om jag tänker tillbaka på hur jag var för ett antal år sedan (5,6,7 eller så), herregud, hade aldrig kunnat se mig själv som lärare då. Jag var väldigt blyg där ett tag i mitt liv. Nu står man framför stora grupper ungdomar många timmar varje dag, man ställer sig med enkelhet upp och presenterar sig inför ett fullsatt personalrum med alla ögon riktade mot en, man träffar föräldrar utan att gå och stressa upp sig och vara nervös. Det är faktiskt ganska otroligt när man tänker efter. Hur man kan utvecklas alltså.

Någon sa för några veckor sedan: "Om en vecka kommer du ifrågasätta ditt yrkesval, om tre veckor kommer du inse att du älskar det och har valt helt rätt." Han hade rätt. Jobbet är slitigt och man blir snurrig och det är hur mycket som helst att tänka på, man tar liksom aldrig ledigt, men ändå gillar jag det så himla mycket. Att möta människor så som jag gör varje dag, det är ganska fantastiskt. Faktiskt.

Ville bara berätta det.